Denna bok behövs verkligen, sätta fokus på att vi kvinnor hela tiden jobbar i uppförsbacke. Du är grym Nilla Fischer, behövs fler som dig i samhället. Grattis till en helt fantastisk karriär. Denna bok bör alla läsa

Wow Nilla Fischer! Oerhört inspirerande för alla oss som har tonårsbarn som gläds men ändå kämpar med sin idrott, och särskilt tjejer! Du är en fantastisk förebild ❤️

Superintressant - gripande känslosam - blir förfärad/ arg över hur saker har gått till inom svensk fotboll.Tack för att du delar med dig! Du är en förebild för oss - flickor tjejer kvinnor tanter❤️

Nilla Fischer är en fantastisk kvinna och fotbollsspelare. Tjejer spelar snabbare, roligare och mer händelserik fotboll än killarna - åtminstone svenska killar; de spelar någon sorts gå-och-stå-fotboll!

Wow, Nilla Fischer!! Vilken rakryggad,ärlig och bitvis skrämmande bok! En helt sjuk fotbollskultur som tystas ner… Du har banat väg för så många unga tjejer, inte bara på fotbollsplanen! Lycka till med civilaKarriären

Fantastisk, tummen upp för rakryggad beskrivning av fotbollens verklighet 🤩👍🏻

Klokt ärliga och sagda ord. Hoppas att boken gör fortsatt skillnad inom fotboll och övriga samhället. 🌞

Tack Nilla! Otroligt intressant och upplysande bok, din vinnarskalle har tagit dig långt och förberett för kommande generation av unga tjejer. Tyvärr så får man skämmas som man, själv kommer jag från hockeyn och sett samma attityd där!! Bra uppläsare👍👍

Nja, bra bok men alltså folk höll ju på som om det fanns dramatiska avslöjanden i boken. Men det fanns det inte. Pia Sundhage var lite elak. Folk är nedlåtande mot damfotboll. Det finns homofobi. Det var allt sånt man redan hört från nyheterna. Hade önskat det fanns mer djup och detaljer, men det är möjligt att hon inte kommer ihåg så mycket. Eftersom hon kan beskriva tiden med Mika mer levande och känslomässigt, måste man anta att det är såna händelser som satt sig i minnet. Andra minnen är ytliga: Hur det var att bli uttagen till första landskampen, eller första gången hon gick prata med press eller första gången hon fick höra glåpord, det pratar hon inte mycket om. Jag var lite nyfiken på såna grejer, men sånt skyndade hon sig förbi.I slutändan värd att läsa, men bara om du skummar de delar som uppenbarligen är där som utfyllnad.

Raka rör!