App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Överlevarna - röster från Förintelsen

Producent: Bernt Hermele, https://bernthermele.se
Boken "Överlevarna - röster från Förintelsen" (Ordfront, 2019). https://www.adlibris.com/se/bok/overlevarna-9789177750529

Podden har finansieras av bl. a. Statens Kulturråd, Palmefonden, Helge Ax:son Johnson Stiftelse, Annika och Gabriel Urwitz´Stiftelse och bokförlagen Lind & Co och Ordfront.

Överlevarna

- Jag har inga föräldrar, inga släktingar. De är förintade. Jag är svensk och judinna. Jag lever i Sverige och var gift med en svensk, en riktig "svenne", han hette Sven (skrattar). För Sverige går jag i elden. För Sverige! Jag börjar gråta, jag kan inte tala om sådana saker. Sverige var som en räddningsplanka. När jag kom från Bergen-Belsen till Sverige, kom jag till ett fritt ställe, (gråter). Med alla makter ni har kan ni inte föreställa er vad som försiggick i Bergen-Belsen, säger Berta Andersson.

#101 Berta Andersson

- Oss tog de till Ravensbrück och sen till Belsen, där vi befriades av engelsmännen. Mamma och jag var utmärglade. Jag hade feber. Mamma kom till mig med en tallrik soppa, men jag ville bara dricka vatten och te. I stället åt mamma upp soppan. Hon dog av fettet, säger Estera Jablonski.
Foto: Cato Lein

#103 Estera Jablonski

- Jag hade legat tre dygn i britsen när jänkarna befriade mig. Jag var 16 år och vägde 25 kilo. Jag kunde inte stå på fötterna. De tog mig till ett sanatorium i Davos. Där fick jag stanna i tre år, säger Nikolaus Grüner. Foto: Cato Lein

# 105 Nikolaus Grüner

- Min far gömde sig, men grannarna lockade fram honom med en lögn. Han kom fram. Då dödade de honom. En katolsk lärare sa till mig: "Vill du leva? Åk! Vill du dö? Stanna här!", säger Perla Figur.
Foto: Cato Lein

#109 Perla Figur

- Från Ravensbrück togs vi först till Malmö. Sen fick jag hämta krafterna i Lund ett par veckor. Det kom en ungersk präst och hälsade på. Han kom fram till mig, men höll avståndet för att inte bli smittad. Han började prata ungerska med mig.
"Men ni ser ju rätt så bra ut."
"Ser vi bra ut? Hur ser då de dåliga ut?"
Jag vägde 31 kilo, säger Judith Federmann. Foto: Cato Lein

#111 Judith Federmann

- Vi bodde i ett hus, markerat med en Davidsstjärna, tillsammans med morfar. En dag i början på november 1944 kom en skara pilkorsare in i huset. De beordrade alla män ner på gården. De sköts direkt där utanför. När huset skulle tömmas så såg mamma morfar ligga där i sin blodpöl. Mamma täckte mig med sin kappa, så att jag slapp se, säger Robert Neufeld.

#113 Robert Neufeld

- När tyskarna ockuperade 9 april 1940 då var jag tre och ett halvt år. Jag kommer ihåg den dagen tydligt. Tyskarna kom in över Köpenhamn med stora tunga transportflyg som de spred flygblad ifrån till befolkningen. Vi skulle vara lugna, inget ont skulle ske, de kom för att beskydda oss. Vi stod ute på gatan och kunde inte förstå, vi visste inte att det var tyskarnas erövring av vårt land, säger Jytte Israel.
- När vi skulle lämna Sverige och åka tillbaka till Danmark kom det en massa folk till järnvägsstationen för att ta farväl. Jag fick en Pippi-bok från min svensklärare, fröken Svensson. Jag har fortfarande kvar boken, säger Jytte Israel.

#115 Jytte Israel

- Pappa blev hämtad och måste skrubba trottoaren. Han ville inte: "Jag har varit med i första världskriget tillsammans med er." Han fick en gevärskolv till svar så att han stupade i backen och bröt tummen, säger Siggi Korn.
- 1942 arrangerades en flykt från Norge till Sverige för oss barn på barnhemmet. Vi fick hjälp att ta oss över gränsen, sedan transporterades vi till ett sjukhus. När jag vaknade stod det två figurer klädda i vitt i halvdunklet. den ena spelade gitarr hade ljust i håret. jag trodde på fullt allvar att jag kommit till himlen, säger Siggi Korn.
Foto: Cato Lein

#116 Siggi Korn

- När nazisterna slog till för att arrestera alla norska judar ringde far till statsläkaren, han kände läkarens son. Far sa:
- Jag har ett nervöst sammanbrott, kan du komma hem till mig?
Hur vet du att du har nervöst sammanbrott?
Det hör du väl?!
Läkaren kom och la in far på Ulvås sjukhus, på sjätte avdelningen. Och där låg redan tolv judar som andra läkare hade remitterat, säger Mona Levin.
Foto: Cato Lein

#117 Mona Levin

- Jag kom till Sverige 1939, tre år gammal. Jag växte upp i ett sekulärt hem. När mina kompisar konfirmerade sig, så ville jag det också. Mamma var klok och jag döptes hastigt inför konfirmationen. Sen var jag aldrig religiös igen, säger Jan Huldt. 
Foto: Cato Lein

#118 Jan Huldt

Eva Fried:
- Min pappa ylade på nätterna, som en varg. Han vaknade och pyjamasen var genomblöt. När jag var liten trodde jag det var normalt, jag trodde pappor gjorde så. Det hände i stort sett alla nätter, men det var ingenting man pratade om. En gång när jag var 15 frågar jag mamma vad pappa drömmer om när han ylar. ”Han drömmer om hundar och sånt”, svarade mamma.

#26 Eva Fried - Andra generationen

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...