Ju längre tiden går, desto mer tänker jag på Kallocain. När jag lyssnade var det något som gjorde att jag inte kunde gå upp i det helt. Kanske var det Boyes något högtravande språk som satte sig lite i vägen? Men nu när det gått ett tag märker jag vilka tankar den väckt i mig. Jag fascineras av hur hon skildrar angiveri-mentaliteten som gör att alla ständigt är på sin vakt och hur äkta vänskap, kärlek eller andra förtroenden blir fullkomligt omöjliga. En annan sak som jag återkommer till är hur hon skildrar rädsla. Rädslan inför varandra och inför det okända. Kanske något att ha i tankarna när skräckpropagandan maler på framför våra ögon, gräver sig in i vårt medvetande och får oss att fatta dumma politiska beslut.

Fantastisk bok med toppenbra uppläsare, rösten passar bra till boken. Boken blev min nya favorit, förändrade mig en hel del och var med mig i tankarna långt efter att jag läst den. Läsvärd klassiker!

En bra och mycket välskriven dystopi, en klassiker. Författaren var starkt påverkad av både Sovjetunionen och Nazityskland när romanen skrevs 1940. Leif Pagrotsky fungerar alldeles utmärkt som uppläsare.

Bättre än 1984!

Fortfarande aktuell.

En mäktig bok och självklart ska den läsas av en politiker - boken är ju en av de mest politiska jag läst. En vansinnig mardröm men ändå inte helt osannolik tyvärr. Jag läste nyss en bok om Nordkorea och parallellerna är många

Uppläsaren gjorde ett förvånansvärt bra jobb! Man vande sig vid hans röst efter 5 min och tyckte sedan att den passade utmärkt till texten. Boken intressant.

Uppläsaren låter nyvaken.

Läs den. Det handlar även om männan av idag. Om rädsla för känslorna.Gjorde stor intryck på mig.

Även jag tror att boken hade uppfattats som bättre med en annan uppläsare tyvärr.