"Det finns två slags människor som skriver dagbok. Somliga skriver verkligen utifrån en inre stämning. Andra med den hemliga förhoppningen att dagboken en dag ska bli upptäckt av en okänd musa och göra sensation som exempel på jag vet inte vad för slags jungfruliga och ömtåliga känslor. Ibland tillhör jag de förra, ibland de senare."

Ruth Maier fyllde arton år på Kristallnatten 1938. Året efter splittrades den unga judinnans familj och Ruth tvingades fly till Norge. Hennes liv blev kort, redan 1942 deporterades hon från Oslo till Auschwitz och mördades.

Hennes efterlämnade brev och dagböcker är en gripande skildring av nazismens grymhet och livet som judisk flykting i ett främmande land. Men det är också slående litterära texter om en ung kvinnas utveckling och hennes tankar om livet, kärleken och konsten. Ruth Maier hade med största sannolikhet blivit författare om hon fått leva.

"Det litterära värdet av dagböckerna är oomtvistat. Dagsaktuella såväl som tidlöst angelägna /.../ Det är i Maiers förtvivlan som vidden av vår intolerans och bristande empati kan anas." Svenska Dagbladet