Alice flyttar med sin familj till ett gammalt charmigt hus på landet. Eller som Alice själv säger: ett gammalt äckligt kråkslott som ligger alldeles för långt ifrån pojkvännen Leo och kompisarna i stan. Hur kan någon vilja bo här?

När Alice satte på webbkameran var Leo redan där, i den lilla rutan. Hon blev alldeles varm när hon såg honom. Bilden var inte bra, men faktiskt lite bättre än sist. Hon lutade sig framåt, så att han skulle kunna se silverhjärtat ordentligt. Leo log. Fint! skrev han. Tack, skrev Alice. Har du klippt dig? Leo nickade. Bilden hackade och ryckte. Det blev inte som jag ville, skrev han. Men det är snyggt, svarade Alice. Leo gjorde en ful grimas. Sen tittade han in i kameran igen och såg plötsligt väldigt allvarlig ut. Vem är det där? skrev han. Alice fattade ingenting. Vem är vem? skrev hon. Tjejen, förstås! svarade Leo. Alice skrattade. Hon trodde Leo skojade. Ja, vem kan det vara? skrev hon. Jag tror hon heter vad var det nu igen Alice! Men Leo skrattade inte. Han skakade på huvudet och tittade intensivt in i kameran. Men inte på Alice, utan liksom bredvid. Jag menar hon bakom dig, skrev han.

De har knappt hunnit flytta in innan det börjar hända en massa konstiga saker. Plötsligt slutar telefonerna och internet att fungera och Alices tv slår på sig av sig själv. Väckarklockan verkar leva ett eget liv och visar 19:29 trots att det är helt fel. Och vad är det egentligen för en sällsynt fjäril som dyker upp överallt och försvinner lika fort? Det känns som om den vill Alice något, men vad? Och vem är den mystiska flicka som Alice lillebror säger att han har sett i huset?

© 2017 Rabén & Sjögren (Hljóðbók): 9789129705775
© 2011 Rabén & Sjögren (Rafbók): 9789129681420

Útgáfudagur

Hljóðbók: 31 december 2017
Rafbók: 5 september 2011